Kapitel 02
Så bodde vi
Trots att vi hade ett stort hus bodde vi huvudsakligen i köket. Följ med in.
För att du riktigt ska förstå allt i fortsättningen vill jag berätta hur vi bodde.
Trots att vi hade ett stort hus — en så kallad halvkorsbönning — bodde vi huvudsakligen i köket. Kammaren stod ouppvärmd för det mesta; den användes i huvudsak till födslar och dop, på senare tid lite mera, såsom vid jul och andra högtider. Köket var det rum vi bodde och sov i.
Det var oerhört mycket spring ut och in varje dag, och mycket annat som skulle göras. Nu ska jag beskriva hur det fungerade och hur vi levde — se på perspektiven, så följer vi rummet varv för varv.
På perspektivet ser du dörren till höger — den vi använde mest. Den gick till matkällaren och till ”lagårn”. I matkällaren var all mat, och till lagårn hade vi många ärenden: kor och häst skulle ha hö, grisen, fåren, hönsen och kalvarna skulle matas.
Det var oerhört mycket spring ut och in varje dag. Med allt detta spring var det otänkbart att ta av sig skorna varje gång man kom in.
Till höger om dörren ser du den så kallade ”vanillan” — varför den heter så vet jag inte. Det är en utdragssäng med tre utdrag, där låg två barn, ofta flickor.
Järnspisen måste alltid hållas varm — det var den enda värmekällan. Värmeelement av något slag fanns inte. Och det var inte bara för värmen: det måste också finnas varmt vatten hela tiden.
På den plana ytan bakom spisen låg katten och gonade sig.
Grytskåpet till vänster om spisen var både diskbänk och arbetsbänk i ett. På klaffen bakades allt som skulle bakas, och all mat tillagades där. En plåtbalja ställd på klaffen var diskbänken. Allt vardagsporslin förvarades innanför klaffen.
Vänder vi blicken åt andra hållet: skafferiet är det gula högskåpet där alla specerier förvarades — mjöl, socker, salt. Kyl och frys fanns självklart inte. Till vänster om skafferiet låg ”badrummet” — en kommod med ett emaljerat tvättfat var allt vi hade för den dagliga hygienen.
Därtill, i nämnd ordning: bänk för separatorn, kökssoffan, skåp för sy- och stickmaterial, och ett blombord med lådor för strumpor och underkläder — mest långkalsonger.
Längst till vänster på bilden står ”stansänga”. Hela familjen sov i köket; efterhand som barnskaran växte flyttade de äldre upp till övervåningen.
Pappa och mamma sov i stansänga med den för året minsta mellan sig. I taket, som var botten till översängen, hängde ”sänghjälpa” — ett tjockt flätat, färggrant rep med en tofs längst ned. I översängen låg vi två äldsta, Torsten och jag.
Mitt på golvet stod köksbordet, och över det hängde ursprungligen en så kallad skomakarlampa. Under julhelgen var hela golvet täckt med trasmattor — de finaste, de som inte användes till vardags.